Expertens uppgift

En expert är en person som själv har eller är anhörig till en person med en långtidssjukdom eller ett funktionshinder och som med sin egen erfarenhet deltar i utbildningen av blivande professionella inom social- eller hälso- och sjukvård.  Vanligen håller experten ett anförande, men experten kan också agera som undervisningspatient eller intervjuobjekt i arbeten och övningar som hör till olika studieperioder. Vissa läroinrättningar anordnar hela temadagar med experter som en del av de frivilliga studierna.

Lämplighet

Expert blir man inte över en natt, man växer in i uppgiften. Det är en process. När man själv eller ens anhörig insjuknar eller drabbas av ett funktionshinder, inser man kanske att ens egna erfarenheter och insikter om långtidssjukdomen, funktionshindret eller om hur det är att vara en anhörig kunde gagna andra människor. Hurdan är då en bra expert? Hur kan man förmedla sina egna erfarenheter så att de blir mer allmängiltiga i stället för att endast belysa ens egen situation? Experten måste vara du med sitt eget hälsotillstånd och inneha den allra färskaste informationen om den grupp han eller hon representerar. För att klara av uppdraget som expert krävs också vilja och förmåga att uppträda. För att komma i gång behövs både sans och förnuft.

Man blir inte expert direkt efter att man fått sin diagnos eller direkt efter att en anhörig insjuknat eller drabbats av ett funktionshinder. Det rekommenderas att man väntar minst tre år. Man kanske aldrig helt accepterar det skedda, men kan ändå inte blunda för det. Man har blivit tvungen att låta det bli en del av vardagen; inte så att det tar all ens uppmärksamhet men inte heller så att det glöms bort när det borde beaktas. Faktum är att en sjukdom eller ett funktionshinder följer med en och kan ge ens framtidsplaner och livshändelser sin egen särprägel.

Sjukdomen eller funktionshindret får inte locka fram starka, okontrollerbara känslor till ytan när man inleder sin verksamhet som expert, annars blir det tungt för en själv. Också åhörarens mottaglighet kan sättas på prov i ett sådant fall. Att lära sig leva med en långtidssjukdom innebär starka känslor som sorg, ångest och vrede och insikt om att man blir tvungen att avstå från vissa saker. Saker får och ska kännas, men som expert måste man identifiera de känslor som hör ihop med sjukdomen/funktionshindret så att de inte blockerar undervisningssituationen och inte heller avspeglar sig negativt på utomstående, utan i stället främjar samverkan.

Genom att ha en positiv livstro förmedlar man sitt budskap allra bäst. Om ens eget sätt att tolka världen är väldigt pessimistisk eller om man känner dig väldigt nedslagen på grund av sjukdomen just då, försvåras kommunikationen. Om expertens erfarenheter om hälso- och sjukvårdens tjänster eller aktörer är negativt färgade, förmedlas detta till vidare till åhörarna, och ökar inte viljan att ta del av patientens upplevelsevärld. Eftersom expertutbildningens mål är att väcka åhörarens intresse för patientens erfarenheter, t.o.m. så att erfarenheterna utvecklar åhörarens eget professionella kunnande, bör den information som erbjuds passa åhörarens upplevelsevärld. När allt kommer omkring är det fråga om ett samarbete i utvecklingen av social- och hälsovårdens tjänster.

Utbildning på lång sikt

En förutsättning för att delta i expertverksamheten är att de som ska bli experter deltar i en utbildning som är särskilt uppbyggd för dem. Det är viktigt att bygga upp ens eget anförande och att träna på att uppträda även om experten förmedlar sin egen historia. När de grundläggande sakerna är under kontroll kan man fokusera på innehållet. Det här är saker som ingår i utbildningen. I praktiken märker de flesta experter redan efter några gånger att det inte alls är svårt att hålla föreläsningar. Att berätta sin egen historia berör åhörarna på ett speciellt sätt, och detta förmedlas till experten i form av positiva reaktioner från åhörarna. Ändå är det viktigt att komma ihåg att det också krävs erfarenhet för att utvecklas som expert.

Den som vill bli expert bör förbinda sig att vara aktiv och arbeta långsiktigt. Oftast förbinder sig experterna att arbeta inom verksamheten i minst tre år. Experten ska ha såväl förmåga som vilja att samarbeta med läroinrättningar på olika stadier inom social- och hälsovårdsbranschen. I expertens egen livssituation bör det finnas en lucka för expertverksamheten, så att experten kan fokusera på sitt uppdrag i tillräckligt hög mån. Å andra sidan bör experten också ha annat innehåll i sitt liv, för ingen kan ha verksamheten som yrke, hur viktig den än är.

Bakom varje expert står en organisation

En expert arbetar aldrig ensam utan representerar alltid en organisation som hör till expertnätverket. Organisationerna ansvarar för att de som utses till experter är lämpliga för uppdraget. Organisationens uppgift är också att upprätthålla expertens kunskaper och färdigheter och att erbjuda experten fortbildning och arbetsledning. I varje organisation i nätverket finns en kontaktperson och ett register över kompetenta experter.

Experten bör å sin sida vara väl bevandrad i sin egen organisations verksamhet och uppdatera sig om densamma. Den som ställer sig till förfogande som expert förbinder sig att följa uppdragets etiska principer och underteckna en förbindelse. Experten är också skyldig att informera om sådana stora förändringar i sitt hälsotillstånd som kan inverka på uppdraget som expert.